Om yrkesutbildning

Våra elever ska efter genomgången utbildning vara anställningsbara och väl förberedda för ett arbetsliv inom valt yrkesområde.

Alla yrkeslärare arbetar utifrån ett validerande förhållningssätt, där elevens kunskaper och förmågor tas tillvara oavsett hur och när dessa har förvärvats. Centralt är en väl fungerande apl, där eleven utvecklar yrkeskunskaper, yrkesidentitet, lär sig förstå yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats.

När elever lär sig genom att tillämpa teoretiska kunskaper i praktiken så att värde uppstår för någon annan så leder det till starkt ökad elevmotivation och fördjupat lärande. Lärlingsutbildning är ett särskilt bra exempel på värdeskapande lärande. /Lackéus, Sävetun; Metodutveckling av yrkesutbildning Länk till annan webbplats.2021

Hur startas en yrkesutbildning på komvux?

Yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning ska bygga på ett realistiskt anställningsbehov inom resp bransch, ha underlag för planerade apl-/lärlingsplatser samt leda till anställningsbarhet.

Vuxenutbildningen har i uppdrag att bidra till den regionala och lokala kompetensförsörjningen. Det gör att utbudet av utbildningar inte är statiskt utan varierar beroende på förändringar på arbetsmarknaden. Det ställer höga krav på omvärldsbevakning och nära samverkan med både näringsliv och andra aktörer.

Skolverket har tillsammans med nationella programråd tagit fram ett antal Nationella Yrkespaket Länk till annan webbplats. lämpliga att utgå ifrån i planering av innehåll. Nationella yrkespaket är förslag som motsvarar kompetenskraven på nationell nivå för olika yrkesområden, men kan anpassas utifrån lokala förutsättningar.

1. Omvärldsbevakning och kompetensbehovsanalys – genom t ex kompetensråd, branschråd, nätverkande och besök hos arbetsgivare.
   
   
2. Kartläggning av kompetensbehov inom identifierat område. Lokalt och regionalt. kompetensbehov kort/lång sikt, hur ser befintliga kompetensprofiler ut? Finns intresse av samverkan med utbildning?
   
   
3. Planering av innehåll och dimensionering tillsammans med lokala/regionala arbetsgivare. Utifrån kompetensprofiler - Hur behöver utbildningen utformas? Vad kan läras i arbete, vad behöver skolan komplettera med? Finns branschvalideringssystem eller branschstandarder (t ex yrkesbevis)? Möjligheter till apl-platser?
   
   
4. I samverkan sker marknadsföring och information om utbildningen - hur ska yrket och utbildningen presenteras för att ge en reell bild av yrkesutgången?